En brinnande hunger

Så långt bak jag kan minnas har jag alltid drabbats av stunder i mitt liv då inget är nog, jag äter allt möjligt men gå hungrig efter en kvart, jag blir sugen på märkliga maträtter men saknar orken att utföra dem, jag vill ha dem nu! Dessa dagarna i mitt liv är fruktansvärda då ingen kan trösta mig och allt jag tänker på är mat! Har googlat fram hundra recept för kladdkaka den senaste timmen men inte orkat göra en, då den ska behöva svalna och den lilla stunden orkar inte jag vänta.

När jag var lite trodde mina föräldrar först att jag svälte, att jag behövde maten och det är så det känns, efter ett tag insåg de att jag hade ätit normalt och detta var bara trams, jag fick gå och lägga mig istället, hungrig, i desperation efter mat. Såsom idag, jag funderar om jag bara inte ska gå och lägga mig, hungrig och förbannad för att jag inte har förberett mig bättre på en av mina svältdagar.
1 Brassemamma:

skriven

Du låter nästan som en gravid kvinna! Haha



Kram

2 Brassemamma:

skriven

Jag har en utmaning till dig på bloggen. :-) Hoppas jag inte redan har sagt detta. Gravidhormonerna gör mig snurrig. :D



Kram

3 Renata:

skriven

Du får komma hit så ska jag bara en kladdis!

Kommentera här:

Ӂrets