Mellanlandning

och så stannar man en dag för att ladda upp med batteri, tömma resväskan och fylla den igen för att bege sig ut på resande fot.

Det hanns med en träff med Dogan, stanshopping med Joel och middag med Chandra, självklart made by Joel. Kära Lady fick följa med och gissa om Joel blev glad. Sedan efter en underbar middag, sangria och x antal cigg begavs vi oss ut med Lady. Både Chandra och Joel sprang med Lady, medan jag gick i min takt, lagom glad och undersökte nogrann deras rörelse, Joel sprang som en stolt nördig kille på gymnastiken medan Chandra hade en mer atletisk studs i sina rörelser. Men bägges fötter hade i princip likadan rörelse, spark i röven rörelse kan vi kalla det för. Jag började undra, varför springer man så? Springer alla så? Springer jag så? Jag vill gärna tro att jag springer som tjejen som inte ville skada sina naglar, a la högklackad låtsas...dock i friskis springer jag med långa ben och jag är nästan säker på att jag inte springer med spark i röven rörelser, utan mer med långa ben rörelser. Jag blev genast sugen på att gå till friskis och börja spana in människor som springer. Jag är lite som Carrie, tänker för mycket, skriver ner det och njuter av fin fina cigg som egentligen borde dumpas..issch..ischh, men ack så gott!

Nu, packdags!
Uhmmm..yes, Ich bin eine rödhårig mädchen
Måste packa
packa nu
packa packa
adjö igen
1 Channi:

skriven

atletisk studs????

Kommentera här:

Ӂrets