Crash(!)

Så borde det väl låta när någon sårar en. Förmodligen hör man det också men det är ingenting man tänker på. Jag har insett att jag reagerar likadant varje gång någon nära sårar mig. Oftast har jag varnat de och sagt hur hemskt det känns och om de upprepar det så finns det endast en utväg och det är att frysa ut de ur mitt liv. Även om denna metoden kan kännas hemsk och plågsam så är det den enda sättet att skydda mig från att bli sårad igen.
Min försvaringsmetod använder jag endast mot de som jag har vågat släppa in i mitt liv, de som jag kan berätta intima saker för, de som jag älskar. Dock när de utför de handlingar som sårar inser jag hur korkad jag är. Jag vil gärna tro att om jag ger allt så lär jag få detsamma tillbaka, men så är det aldrig, en gång jag släpper in sårar de och än så länge har jag inte lärt mig läxan.
Dock är en bra sak att jag lär mig från mina misstag och efter att ha blivit djup sårad av någon så kan jag med tiden börja bete mig normalt men jag glömmer aldrig någonsin det som skedde. Men det finns gånger då jag aldrig någonsin mer träffar eller pratar med personen och även om det är svårt och tårarna kan falla så håller jag mig fast vid min beslut genom att minnas händelsen som sårade mig om och om igen.
Jag vet att det är inte en av de bästa metoder men var och en är olika och såhär är jag. Jag ger varningar, berättar hur jag känner och om du inte lyssnar och gör om det så låser jag ut dig.
Svårt att förklara
Tårar som stoppas av ilska
Vill inte om igen
Evig tystnad

Kommentera här:

Ӂrets